Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Senare i sjukdomsförloppet uppträder också sjukliga förändringar i de små luftvägarna, i svårare fall även i lungblåsorna, alveolerna, det senare kallas lungemfysem.

I Sverige har över en halv miljon människor KOL. Omkring nio fall av tio orsakas av rökning. Miljöfaktorer som t ex en längre tids exponering för stora mängder damm och rökgaser, kan också öka risken att få KOL.

Senare rön visar att det också finns en betydande ärftlighet för KOL. Den viktigaste ärftliga riskfaktorn är brist på proteinet alfa1-antitrypsin som förekommer hos ungefär 1/2000 personer i Sverige.

Alfa1-antitrypsin (AAT) är ett skyddsprotein, som bland annat förhindrar att lungorna skadas av nedbrytande enzymer. Ärftlig brist på AAT kan orsaka lungemfysem. Alla personer med AAT- brist utvecklar dock inte sjukdom.

Risken för att utveckla KOL stiger med ökad ålder. Det är ovanligt med KOL före 40 år. Sjukdomen går inte att bota, men den går att lindra med mediciner och ändrad livsstil.

Symtomen på KOL

KOL är en sjukdom som fortskrider långsamt och många märker inte att de börjar bli sjuka. Men parallellt med att lungskadorna blir mer omfattande, minskar lungkapaciteten och patienten upplever detta som andnöd och nedsatt kondition.

Vanliga tidiga symtom är pip i bröstet, upprepade episoder av hosta med segt slem som är svårt att få upp.

Andra symtom är långvariga eller återkommande förkylningar, andfåddhet och täta luftvägsinfektioner. I samband med luftvägsinfektioner får KOL- patienterna ofta olika grader av försämringsperioder, så kallade exacerbationer.

Avmagring, muskelsvaghet, benskörhet och svullnad är ytterligare symtom. Det kan också finnas risk för komplicerade tillstånd som lunginflammation och hjärtsvikt.

Nyare forskning visar att KOL också ofta är kopplat till någon form av hjärt- kärlsjukdom.

Så ställs KOL-diagnosen

I de fall där läkaren misstänker kronisk obstruktiv lungsjukdom utreds patienten med lungfunktionsmätning, så kallad spirometri.

Oftast räcker detta för att ställa diagnosen, men ibland utförs även lungröntgen och datortomografi av bröstkorgen.

Med hjälp av en pulsoximeter kan man kontrollera syrehalten i blodet. Om mätningen med pulsoximeter visar på låg syremättnad, görs en blodgasanalys som visar syrgas- och koldioxidhalten i blodet.

Tidig diagnos och hjälp till rökstopp kan förhindra att svår KOL utvecklas.

Behandlingsmöjligheterna

Det första och viktigaste steget i behandlingen av KOL är att sluta röka. Det är den enda åtgärd som man med säkerhet vet stoppar upp sjukdomen så att den inte förvärras.

Skriftlig behandlingsplan - ett stöd i behandlingen

Fråga din vårdkontakt om att få en skriftlig behandlingsplan. En behandlingsplan är ett dokument som du skriver tillsammans med din läkare/sjuksköterska. Behandlingsplanen kan hjälpa dig att bibehålla sjukdomen stabil samt att snabbt upptäcka när sjukdomen försämras och vad du då ska göra. 

Träning och rehabilitering med KOL

Fysisk aktivitet, psykiskt omhändertagande och fullvärdig kost är också viktiga moment i KOL- patienters rehabilitering. Träningen bör innehålla konditions-, styrke- och rörlighetsträning.

Personer med stabil KOL kan följa de allmänna träningsråden, det vill säga vara fysiskt aktiva på en måttlig intensitetsnivå (exempelvis promenad i rask takt) minst 30 minuter, fem till sju dagar per vecka. Alternativt kan man träna konditions- och styrketräning två till tre gånger per vecka under 30-60 minuter per tillfälle på en måttlig intensitetsnivå eller göra en kombination av dessa aktiviteter.

Personer som haft en försämringsperiod bör komma igång med fysisk aktivitet i direkt anslutning till försämringen. Framför allt ska de minska stillasittande samt vara fysiskt aktiva i dagligt liv. Alla personer med KOL har stor nytta av fysisk aktivitet/träning oavsett ålder, kön, grad av dyspné eller sjukdomens svårighetsgrad.

Här kan du läsa mer om träningsråd vid KOL (pdf), framtagna av Margareta Emtner, professor i fysioterapi. 

Koll på KOL

Riksförbundet HjärtLung har tagit fram en utbildningsserie som heter Koll på KOL som består av ett antal korta filmer med tips på olika aktiviteter man kan göra för att må bättre i sin sjukdom. Det kan handla om rörelser i vardagen, andningsträning, hur man tar sin medicin - men även vad man kan göra när sjukdomen försämras. 

Risk för undervikt

Vid KOL är också risken för undervikt och undernäring stor. Mellan 20 och 60 procent av de som har KOL är undernärda. Viktnedgången beror bland annat på att lungorna kräver mycket energi för att utföra sitt arbete, på för lågt energiintag i förhållande till energibehovet, minskad aptit och att det är fysisk ansträngande att äta.

Undervikt är allvarligt eftersom det kan leda till ökad känslighet för infektioner, minskad muskelstyrka, benskörhet, depression och sänkt livskvalitet.

Läkemedel

Vid läkemedelsbehandlingen av KOL används mediciner som vidgar luftvägarna och som hjälper till att lösa upp det slem som patienten har svårt att hosta upp.

Hos patienter med upprepade försämringsepisoder dämpar man den inflammation som finns i luftvägarna med hjälp av kortisonhaltiga preparat. Läkemedelsbehandling hjälper till att minska symtomen, öka den fysiska kapaciteten och minska antalet försämringsepisoder.

Vid KOL är det viktigt att regelbundet vaccinera sig mot influensa och lunginflammation. Hos patienter som har nedsatt syresättning av blodet kan syrgasbehandling vara nödvändig.

Ventilbehandling

I vissa fall kan särskilt emfysemdrabbade lungområden behandlas genom att man sätter dit ventiler med hjälp av bronkoskop, så kallad ventilbehandling. Emfysemdrabbade lungområden kan opereras bort för att öka expansionsutrymmet för friskare delar av lungan. I vissa fall utförs lungtransplantation.

Tips för dig som är KOL-patient

Mer om KOL