Bättre hjärtsviktsvård i nya nationella riktlinjer
Fler patienter med kronisk hjärtsvikt bör få sviktpacemaker och vården bör göra släktutredningar av ärftliga hjärt- och kärlsjukdomar för att så tidigt som möjligt identifiera eventuell sjukdom hos familjemedlemmar, det menar Socialstyrelsen i de nya nationella riktlinjerna om hjärtsjukvården som släpptes idag.
I dag publiceras nya nationella riktlinjer för hjärtsjukvården. De nya riktlinjerna omfattar kring 170 rekommendationer gällande diagnostik, behandling och rehabilitering inom kranskärlssjukdom, klaffsjukdom, arytmi hjärtsvikt och genetisk hjärt-kärlsjukdom och medfödda hjärtfel. Dessutom ingår rekommendationerna kring antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer.
De nya reviderade riktlinjerna för hjärtsjukvård är en remissversion som ska kommuniceras via regionala seminarier under februari och mars 2015.
Bland annat menar Socialstyrelsen att personer med kronisk hjärtsvikt och förlängd aktivering av hjärtkamrarnas kontraktion bör erbjudas behandling med insättning av en sviktpacemaker. Här föreligger det betydande praxisskillnader mellan olika landsting i dag, påpekar Socialstyrelsen. Vidare skriver man att fysisk träning inom hjärtrehabilitering är en underutnyttjad behandlingsform som fler patienter bör få del av vid hjärtsvikt.
För att råda bot på underdiagnostiseringen av genetiska hjärt-kärlsjukdomar bör hälso- och sjukvården erbjuda så kallad kaskadtestning. Släktutredning genomförs utifrån en person med känd genetisk hjärt-kärlsjukdom.
"Många vuxna personer med medfödda hjärtfel följs inte upp inom den specialiserade hjärtsjukvården. Dessa personer utsätts för en ökad risk för förtida död och ett ökat behov av mer akuta åtgärder. Hälso- och sjukvården bör därför erbjuda vuxna med medfödda hjärtfel uppföljning inom så kallad GUCH-verksamhet (från engelskans "grown up congenital heart disease")."