Kvinnor med KOL får mer effektiv behandling än män med samma sjukdom

Björn Ställberg, distriktsläkare och forskare vid Uppsala Universitet har i många år intresserat sig särskilt för patienter med lungsjukdomen KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, och är en av de drivande bakom den svenska PRAXIS-studien som omfattar drygt 1 100 personer med KOL. Studien startade 2005 och uppföljningar har gjorts 2012 och 2014. Totalt har studien resulterat i omkring 20 vetenskapliga publikationer. 

- Det vi såg redan 2005 var att tillgången på utrustning, som spirometrar, är god både på sjukhus och vårdcentraler, säger Björn Ställberg. Utrustning har vi men vi erbjuder inte tillräcklig hög grad sådant som vi vet har stor inverkan på sjukdomsutveckling och livskvalitet så som rökslutarstöd, fysisk aktivitet och rehabilitering. Många KOL-patienter får till exempel inte komma till sjukgymnast/fysioterapeut på grund av att remisser inte skickas.

"Bra med välinformerade patienter"

Varför remiss inte skrivs och skickas vet man inte. Kanske handlar det om okunskap bland läkarna, kanske något annat. Björn Ställberg tror att patienter genom att själva efterfråga rehabilitering hos fysioterapeut kan påverka vårdgivaren.

- Det är bra med välinformerade patienter som efterfrågar det de behöver. Som patient kan du berätta för din läkare att du hört att träning är bra för alla med KOL och då även vid svår KOL och att du vill komma till sjukgymnast/fysioterapeut. Det ökar chansen att remissen blir skickad.

Trots att nationella riktlinjer införts för KOL-vården och att sjukdomen uppmärksammas allt mer, så visar de uppföljningar som gjorts inom PRAXIS-studien att antalet akutbesök bland KOL-patienter är lika höga nu som när man började studera omhändertagandet av KOL-patienter i Uppsala-Örebroregionen.

Färre får skriftlig behandlingsplan

Andelen patienter som känner till vilken läkare som har ansvar för behandlingen av KOL-sjukdomen har minskat och det är även färre som får en skriftlig behandlingsplan idag jämfört med när PRAXIS-studien startade.

- Mer fortbildning och ökad utbyggnad och utnyttjande av rökslutarstöd, astma/KOL-mottagning och rehabilitering är önskvärt, säger Björn Ställberg.

Skillnader i behandling mellan kvinnor och män

Forskarna har också undersökt om det finns några skillnader i omhändertagandet av kvinnor och män med lungsjukdomen KOL. Och skillnader finns. Bland annat behandlas kvinnor mer intensivt med läkemedel och de har oftare än män fått stöd att sluta röka samt erhållit pneumokockvaccin, som skyddar mot lunginflammation.

- Det är oklart om skillnaderna beror på patienterna själva eller vården. Det kan vara så att kvinnor är mer uppsökande och oftare berättar om sina symtom men vi vet inte.

Fler erbjuds rökslutarstöd

Forskarna har också tittat närmare på hur förekomsten av rökning bland patienter med astma och KOL har förändrats mellan 2005 och 2015. Resultatet visar att förekomsten av rökning minskade från 11 procent till 6 procent bland astmapatienterna men låg kvar på oförändrad nivå bland dem som hade KOL. Positivt är dock att rökslutarstöd allt oftare erbjuds. 53 procent av patienterna erbjöds detta 2005, 2015 var motsvarande siffra 74 procent.

Journalgranskningen visar att patienterna med KOL ofta har andra kroniska sjukdomar som hjärtsjukdom, depression och diabetes. Forskarna har i en delstudie tittat på hur KOL-patienter påverkas om de samtidigt har en hjärtsjukdom.

– Det vi kunnat se är att problem med andfåddhet är större och livskvaliteten generellt är sämre hos de KOL-patienter som samtidigt har en hjärtsjukdom, säger Björn Ställberg. Men försämringen i KOL accelererar inte för att man också har en hjärtsjukdom.

Text: Ulrika Juto

Fakta: PRAXIS-studien

• PRAXIS-studien astma /KOL 2005 hade som syfte att undersöka hur sjukvården i Uppsala-Örebroregionen uppfyllde Socialstyrelsens riktlinjer för omhändertagande av vuxna patienter med astma och KOL.
• Studien 2005 omfattande 14 sjukhus, 56 vårdcentraler och drygt 1 100 patienter med KOL. Undersökningen genomfördes med enkäter till vårdgivare och patienter samt genom journalgranskning. Uppföljningsstudien genomfördes med samma metod som 2005.